Lilla Vasaloppet

Idag har Anton kört lilla Vasaloppet arrangerat av Grava SK, han körde ca 600 m genom skog och snöfall. I början var han inte direkt taggad, han frös om händer och tår, och han hade stavar vilket han inte vill ha. När han hade åkt ett tag så tog han av sig stavarna, fick då upp farten lite, sedan träffade han mig i spåret och jag tog då av hans skidhandskar och han fick på mina varma fingervantar, då gick det riktigt bra. På slutspurten mot målet ropades han upp i högtalarna som skidåkaren Nr 3 som åkte utan stavar och med väldigt bra teknik. En stolt mor och far kramade om honom, nu började han tina upp riktigt bra och DÅ kommer NWT´s reporter fram och intervjuar honom och tar bilder, jag kan ju säga att vid det här laget tycker Anton att det är JÄTTEKUL med skidlopp, så han åkte ett varv till.

Starten, med stavar

Nu är stavarna kastade


Målspurt

Medalj, mjukisdjur, varm saft OCH

intervju kan tina den mest frusna

JÄTTEBRA Anton!

//Sara

Skidor, skidor, skidor

Vi har ju snö och minusgrader fortfarande, kan konstatera att jag fått någon slags knäpp i huvudet. Jag har blivit helt manisk på att ÅKA SKIDOR, det känns som att jag MÅSTE passa på för det är JU SNÖ, och det vet man inte hur länge den ligger. Nu har jag åkt 5 av de senaste 9 dagarna, tyvärr måste jag erkänna att jag har fått ont i ett knä. Men vi ska åka imorgon efter jobbet, jag och några jobbarkompisar, så jag hoppas att jag sover bort det.

ALLA HJÄRTANSDAG, igår var det strålande sol, efter frukost på säng, för Jonas, och byte av presenter. Jonas fick skidhandskar och jag fick en pannlampa, (så jag kan åka även om det är mörkt, ha ha) och Anton fick LEGO minersbilar, alla blev glada. Så bar det av till Tuggelite och en fantastiskt fin runda på golfbanan, men Anton var missnöjd, inte tillräckligt med backar, så efter golfbanan så tog med honom på en elljusspårsrunda, den går bara upp och ner, i slutet är det en jättebrant nerförsbacke, den åkte han tre gånger innan vi kunde åka hem, nöjda, glada och trötta alla tre.

Anton och Sara påväg ut på golfbanan

Jonas i Tuggelites elljusspår

Anton skidar

Idag sken solen hela dagen igen, Anton ville inte åka skidor så han åkte bob med andra barn i en backe. Jonas testade att åka skidor hemmifrån för att se om det gick att åka hela vägen ut på Karlstads golfbana. Det gick, han kom hem strålande glad och berättade att det var SÅÅÅ fint, det var bara att åka genom "trollskogen" över vägen, under viadukten under 63:an och följa milspåret så hamnade man på golfbanan. OK jag bytte raskt om tog skidorna i handen, gick till "trollskogen", över vägen och under 63:an, se´n kom jag på att jag inte hade frågat åt vilket håll jag skulle åka på milspåret. Jag tog höger för däråt ligger golfbanan, efter ett par hundra meter grenade sig spåret, 7,5 rakt och 10 åt hö, i min värld är 1 mil= 10 km så jag tog höger, åkte, åkte och åkte efter ca 2,5 km kom jag fram ca 200 meter efter det stället där jag svängt av... ööhh!

Jag fortsatte på 7,5/10 spåret och kom snart fram till golfbanan, satte mig på en bänk och åt en banan, då kom ett rådjur och traskade, han brydde sig inte om mig utan strosade vidare. När jag kom hem och frågade Jonas om vägen igen så hade han MENAT 7,5 spåret. Ett tag när jag var mitt ute i skogen och inte visste var, så var jag lite arg att jag åkte extra i onödan... men finns det ONÖDIG träning? Nej, tror inte det i mitt fall.

Anton åker bob

Vi har haft en fantasisk helg!

//Sara

Månskenstur

Jag har haft en fantasisk upplevelse. Jag gillar ju att åka längdskidor, nu har jag hittat till Tuggelite och Bryngfjordens golfbanor. I söndags var jag på golfbanorna och åkte själv, det var fint, vit orörd snö,bra spår, lagom med folk, vindstilla vilket vägde upp att det var mulet.
Jag var sugen på en tur på må kväll och hade tänkt åka upp till Kronoparkens elljusspår, men när vi kom hem från jobbet så var det ca -7 och fullmåne, efter lite tips från en granne och ett samtal till min vän Anita så bar det av till Tuggelite igen, där var det -11 men rätt klädd så går det ju bra. Anita hade sin 10 åriga son Clas med sig.

Jag kan lova att det var mäktigt att svischa fram i mörkret, vit snö, en stor fullmåne, svarta träd och dimslöjor i olika lager och tystnad. Underbart magiskt, det känns inte som att det är särskilt ofta det sammanfaller, snö, klart väder och fullmåne, jag är SÅÅÅ glad att jag åkte.

//Sara :)

Nyår

Nyår firade vi i Stugan i Söderbärke tillsammans med mormor, Rolf, Henrik, Karin och Claes, min morbror. Vi hade ingen snö men minusgrader och strålande sol så det blev några underbara rundor på blankisen med långfärdsskridskor.

Jag kan dela med mig av en liten rolig berättelse om när vi stannade för att äta på väg upp. Ungefär halvvägs ligger Hällefors, så där är lämpligt med en bensträckare, stannade på Stat Oil och Jonas kollade luft i däcken och jag och Anton gick in och köpte något ätbart. Det blev en "french hotdog" till Jonas, en hamburgare till Anton och en korv med mos till mig, med händerna fulla gick jag och Anton till bilen, när jag öppnade bakdörren så var den på väg att gunga igen så jag hoppade fram och knuffade upp den med höften... då hände något. Plötsligt ser min mat annorlunda ut, det fattas två korvar, de har rullat efter min ärm och lämnat ett gul-rött spår efter sig för att slutligen parkerat på marken. Jonas blir lite lätt irriterad på mig och vi torkar det som går med servetter, sedan går jag in på Stat Oil igen och får nya korvar, de är måna om nöjda kunder. Under tiden Jonas är inne och hämtar drickorna som inte vi fick med oss i första vändan så sätter jag och Anton oss på plats i baksätet, när jag ska spänna fast mig behöver jag två händer så jag ställer min mosbricka på armstödet mellan förarsätet och passargerarsätet, när jag spänt fast mig och tittar upp så sitter Jonas i förarsätet med armbågen ordentligt nedtryckt i min mat... Nu är han inte längre "lätt irriterad" kan jag säga, han är snarast arg, och jag kan inte hålla mig utan gapskrattar, inne i bilen sitter Anton halvt förtvivlad och undrar vad som händer. Det går åt fler servetter och sedan är vi påväg igen.

Solnedgång från udden

En finis på fin is.

Njuter av vackert väder.

Jonas skrinnar



Anton har kopplat på broddarna och skjutsar

mormor på spark.

Isskulptur

Kan ju berätta att på hemvägen tänkte vi oss att stanna till i Hällefors igen, men då kom det vilda protester från baksätet från Anton. - Neeeeejjjj, då måste ni LOVA! - Ja, sa vi , vi lovar att inte spilla.

Gott Nytt År på er!

//Sara, Jonas och Anton